Ovisshet och visshet

Livet är outgrundligt. Så är det. Vi vet inte vad vi kommer att möta, vi vet inte vad vi kommer att få se. När vi öppnar våra ögon mot morgonens ljus (eller mörker) lever vi i ovisshet hela dagen, ända tills vi stänger ögonen igen på kvällen. Då vet vi äntligen vad dagen har innehållit. Ibland är vi så trötta att vi längtar att dagen ska ta slut, vi vill sova. På vår mjuka kudde. Tänk om det är så med döden och livet också. Vi lever i ovisshet hela livet igenom, och när vi dör når vi visshet.

Det går att leva i döden, att leva i hösten. Varje dag är unik.