
Det är ingen nyhet för någon att det snart är val. Men måste det matas och sköljas över människor vart man än går? Trötthet. Jag vet inte hur man ska göra. Antingen rösta på FI för att markera att man stödjer en alternativ politik som vill lyfta fram kvinnors röst i ett patriarkalt samhälle. Dock är de fortfarande lite oseriösa med sin profil och glömmer ibland bort viktiga frågor som vård, skola, omsorg. Allt kan inte lösas med ett könsperspektiv. Mitt hjärta klappar annars någonstans mittemellan vänster och soc. Kanske man helt enkelt borde rösta S bara för att stärka det röda blockets ställning mot den blå alliansen. Eller så borde man rösta V för att S börjar bli lite för mycket höger för min smak. Det är inte helt lätt.
Halsen gör ont, säkerligen en höstförkylning på G. Ja, det är höst. Man tvingas inse faktum. Det blåser snålblåst och korridorare här hemma slåss om vattenkokaren. Korridorsboendet är ett annat kapitel. Ja, jag är trött på att bo så här. Men det är bara att härda ut några få månader till. Sedan blir det Västerås och en ny start i livet.
Jag vill blogga med ett lätt språk. Jag vill skriva grammatiska fel och byta ordföljd och visa att jag också får finnas på bloggen. Jag kommer från en värld och lever i en annan. Södertälje med sin arbetarmiljö och Uppsala med sin fiiiina akademiska bakgrund. Var hör jag hemma? Kyrkan har för mig blivit en språngbräda som länkar människor samman från olika världar. Vid nattvarden får jag fysiskt ta emot Gud med kroppen. Det behövs inget språk för det. Bara närvaro. Det är stort!
På en blogg får man skriva vad man vill. Det får låta hur som helst och man blir inte nedtystad. Det är ett nytt sätt att kommunicera och det är FRIHET. Många äldre är oroliga för internet. Jag kan förstå oron. Men blogg är iallafall något som är positivt. Den lilla människan får göra sin röst hörd i det stora bruset av alla som bloggar på nätet.
Nej, en kopp te och en tidig kväll får det bli.
Lev väl, tills vi hörs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar